Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten och förtroendet för transfereringssystemen är det viktigt att utbetalningar sker i tid och enbart till personer som är berättigade till stöd. Det är därför fortsatt viktigt att bland annat myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen fortskrider samt att arbetet med att bekämpa svartarbete och annat skattefusk integreras i den löpande verksamheten. Regeringen arbetar aktivt vidare med dessa frågor.
Arbete mot felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen
Välfärdsystemen, som sammanlagt uppgår till närmare 16 procent av BNP, utmanas av både den ekonomiska och demografiska utvecklingen.
Kraven på systemen växer i samband med att arbetslösheten ökar och befolkningen blir äldre i kombination med en svag ekonomisk utveckling. Arbetet mot felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen är bl.a. mot denna bakgrund angeläget.
Nivån på felaktiga utbetalningar från välfärdssystem uppskattades av Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) till mellan 18–20 miljarder kronor (SOU 2008:74). Försäkringskassan bedömer att de felaktiga utbetalningarna inom socialförsäkringssystemet för 2008 kan uppgå till så mycket som 19 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 4,5 procent av socialförsäkringssystemets totala utbetalningar (Försäkringskassans årsredovisning 2008). En stor del av de felaktiga utbetalningarna, två tredjedelar, bedöms orsakas av brister i regel- och stödsystemens utformning samt dess tillämpning, vilket gör att det är svårt för både sökande och handläggare att göra rätt. Det är därför viktigt med åtgärder på bred front.
Arbetet med att minska de felaktiga utbetalningarna har nu pågått i flera år. Under det senaste året har ett flertal åtgärder vidtagits.
Ett stort antal lagar och förordningar har beslutats för att möjliggöra ett utökat elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen (SFS 2008:937 och 2008:967–982). Förändringarna, som bl.a. berör Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen, är avsedda att öka effektiviteten vid myndigheterna, minska de felaktiga utbetalningarna och förbättra servicen i förhållande till enskilda (prop. 2007/08:160). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2009. Regeringen har därefter gett de berörda myndigheterna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att ta tillvara de möjligheter till elektroniskt informationsutbyte som de ovannämnda författningarna medger. Av de redovisningar som inkommit framgår att flera myndigheter kommer att ha fungerande system för informationsutbyte på plats under 2009. Regeringen förutsätter att resterande myndigheter snarast kommer att skaffa tekniska system och vidta övriga åtgärder som gör det möjligt för dem att använda de utökade möjligheterna till elektroniskt informationsutbyte.
Utredningarna om återkrav och bidragsspärr har lämnat sina betänkanden. I betänkandet Återkrav inom välfärdssystemen – Förslag till lagstiftning (SOU 2009:6) föreslås att det införs en generell återkravslag som ska omfatta i princip alla de förmåner som ingår i välfärdssystemen. I betänkandet Bidragsspärr (SOU 2008:100) föreslås att en ny sanktion införs som, med vissa undantag, innebär att den som har dömts för ett allvarligt bidragsbrott under en viss tid inte ska ha rätt till den eller de förmåner som brottet har avsett. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Statskontoret har på regeringens uppdrag granskat Centrala studiestödsnämndens (CSN) respektive Arbetsförmedlingens arbete med intern styrning och kontroll för att förhindra felaktiga utbetalningar. Utvärderingen av CSN visar att myndigheten till stora delar uppfyller de formella kraven på intern styrning och kontroll som infördes 2008 (Statskontoret 2009:8). Samtidigt föreligger ändå en risk för att felaktiga utbetalningar sker eftersom gymnasieskolorna, högskolorna och utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen brister i sin rapportering till CSN avseende till exempel skolk, kursavbrott och studieinaktivitet. Vidare visar granskningen av Arbetsförmedlingen att det finns stora risker för felaktiga utbetalningar och att felaktiga utbetalningar förekommer (Statskontoret 2009:13). Den främsta orsaken till detta är att arbetsförmedlarna inte alltid följer regler och riktlinjer för handläggningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Andra orsaker är att det finns brister i Arbetsförmedlingens kontrollmiljö och att ledningen inte tar tillräckligt ansvar för kontrollarbetet. Statskontoret har i sina rapporter lämnat ett antal förslag till att minska riskerna för felaktiga utbetalningar. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Med utgångspunkt i de förslag som FUT-delegationen lämnade sommaren 2008 (SOU 2008:74) har ytterligare åtgärder vidtagits. Ett exempel är att en särskild utredare har fått i uppdrag att utreda behovet av, och lämpligheten i, att införa ett administrativt sanktionssystem i syfte att motverka att ersättningar från trygghetssystemen utbetalas på felaktiga grunder eller med för höga belopp (dir. 2009:66). Ett annat exempel är att Statskontoret har fått i uppdrag att analysera betydelsen av olika drivkrafter för dimensioneringen av kontroller och åtgärder mot felaktiga utbetal¬ningar hos Försäkringskassan. Vidare har bl.a. Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Skatteverket och Ekonomistyrningsverket (ESV) givits i uppdrag att samverka i det fortsatta arbetet avseende utveckling av metoder för och redovisning av resultat av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, vilket bl.a. innefattar systemövergripande riskanalyser, omfattningsstudier, framtagande av statistik och indikatorer, framtagande av kostnadseffektiva kontrollinsatser och informationsinsatser. Resultatet ska rapporteras årligen i en särskild skrivelse till regeringen.
ESV har fått i uppdrag att utveckla ett instrument för att möjliggöra att myndigheternas insatser avseende den kontrollverksamhet som är kopplad till utbetalningar från välfärdssystemen kan följas årligen.
Regeringen konstaterar att handhavandet av flertalet välfärdssystem förutsätter tillgång till uppgifter om den sökandes inkomst. Felaktiga uppgifter om inkomst är enligt vad regeringen erfarit en av de vanligaste orsakerna till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen avser därför att i särskild ordning låta utreda möjligheterna att inhämta månatliga inkomstuppgifter för varje individ.
Läs budgetpropositionen på regeringens webbplats
Pressmeddelande